Ubiquity Presstech@ubiquitypress.com20260404T232204Generated by RUA metadata exporterkrit-119-m-15-978-91-7061-548-1030115978-91-7061-548-101internal-reference1190610.22188/kriterium.6900BCB20210Creative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/0101Röra vid böckerDiskursiva och materiella arrangemang kring bebisars boksamvaro1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe001810323User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Actor-network theory12Discourse analysis12Baby book reading12Materialities12Affect10SOC04700010SOC02600093JHB010110300ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)Under det senaste decenniet har läsfrämjande insatser alltmer kommit att inkludera spädbarn som målgrupp. Bibliotek anordnar sagostunder för de allra yngsta, barnhälsovården hänvisar nyblivna föräldrar till biblioteken, och olika organisationer uppmanar föräldrar att börja läsa högt redan under barnets första levnadsmånad. Trots detta intensifierade intresse är den forskningsbaserade kunskapen om dessa verksamheter ännu begränsad.
Denna bok undersöker fenomenet spädbarnsläsning genom ett brett fältarbete och en teoretisk ram inspirerad av diskursanalys och aktör-nätverksteori. Syftet är att analysera hur läsfrämjande praktiker riktade till spädbarn formas, förstås och praktiseras i olika sammanhang – och hur diskurser, kroppar, rum och materiella ting samverkar i dessa processer.
Boken är strukturerad i tre tematiska delar. Den första behandlar hur samspelet mellan bebis och bok förstås och praktiseras i läsfrämjande verksamheter. Den andra fokuserar på bibliotekets barnavdelning och de rörelser som detta rum både främjar och motarbetar. Den tredje vidgar perspektivet till hur anknytningsdiskurser och normer kring föräldraskap artikuleras i kampanjer och onlineforum.
Genom att kombinera etnografiska nedslag med diskursanalytiska och posthumanistiska perspektiv bidrar boken med ny kunskap om de komplexa praktiker som utgör spädbarnsläsning. Den vänder sig till forskare och professionella inom fält som biblioteks- och informationsvetenskap, pedagogik, barn- och ungdomsvetenskap samt kritiska studier av barndom, läsning och kulturpolitik.
***
In recent years, literacy promotion initiatives have increasingly turned their attention to the very youngest children. Libraries host storytimes for infants, child health centres direct new parents to reading resources, and various organizations encourage families to begin reading aloud from the child’s first month of life. Despite this growing engagement, research on these practices remains limited.
This book explores the emerging phenomenon of infant reading through extensive fieldwork and a theoretical framework informed by discourse theory and actor-network theory. It investigates how literacy practices aimed at babies are constructed, enacted, and negotiated across different contexts—highlighting the interplay of discourses, bodies, spaces, and materialities.
Structured around three thematic parts, the book begins by examining how interactions between babies, books, and caregivers are shaped by discursive and embodied dynamics. The second part turns to the children’s section of the public library, analysing how spatial and institutional conditions support or constrain infant reading practices. The third part broadens the scope, focusing on how attachment discourses circulate in literacy campaigns and how the norms surrounding “good parenting” are interpreted and challenged by mothers in online forums.
Combining ethnographic methods with discourse-analytical and posthumanist perspectives, this book offers new insights into the complex and affective practices that constitute reading with babies. It will be of interest to researchers and practitioners in library and information science, childhood studies, education, literacy studies, and cultural policy.
Academic co-ordinator is Anna Lundh, Docent, Senior Lecturer, University of Borås, ORCID: https://orcid.org/0000-0002-4178-0563.20400Det uteblivna biblioteksbesöket
Röra vid böcker
Pekboksläsningens praktik
Röra sig bland böcker
Affekt i pekbokssektionen
Knyta an genom läsning
Läsfrämjande moderskap
När blir spädbarnsläsning till?33000ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)Under det senaste decenniet har läsfrämjande insatser alltmer kommit att inkludera spädbarn som målgrupp. Bibliotek anordnar sagostunder för de allra yngsta, barnhälsovården hänvisar nyblivna föräldrar till biblioteken, och olika organisationer uppmanar föräldrar att börja läsa högt redan under barnets första levnadsmånad. Trots detta intensifierade intresse är den forskningsbaserade kunskapen om dessa verksamheter ännu begränsad.
Denna bok undersöker fenomenet spädbarnsläsning genom ett brett fältarbete och en teoretisk ram inspirerad av diskursanalys och aktör-nätverksteori. Syftet är att analysera hur läsfrämjande praktiker riktade till spädbarn formas, förstås och praktiseras i olika sammanhang – och hur diskurser, kroppar, rum och materiella ting samverkar i dessa processer.
Boken är strukturerad i tre tematiska delar. Den första behandlar hur samspelet mellan bebis och bok förstås och praktiseras i läsfrämjande verksamheter. Den andra fokuserar på bibliotekets barnavdelning och de rörelser som detta rum både främjar och motarbetar. Den tredje vidgar perspektivet till hur anknytningsdiskurser och normer kring föräldraskap artikuleras i kampanjer och onlineforum.
Genom att kombinera etnografiska nedslag med diskursanalytiska och posthumanistiska perspektiv bidrar boken med ny kunskap om de komplexa praktiker som utgör spädbarnsläsning. Den vänder sig till forskare och professionella inom fält som biblioteks- och informationsvetenskap, pedagogik, barn- och ungdomsvetenskap samt kritiska studier av barndom, läsning och kulturpolitik.
***
In recent years, literacy promotion initiatives have increasingly turned their attention to the very youngest children. Libraries host storytimes for infants, child health centres direct new parents to reading resources, and various organizations encourage families to begin reading aloud from the child’s first month of life. Despite this growing engagement, research on these practices remains limited.
This book explores the emerging phenomenon of infant reading through extensive fieldwork and a theoretical framework informed by discourse theory and actor-network theory. It investigates how literacy practices aimed at babies are constructed, enacted, and negotiated across different contexts—highlighting the interplay of discourses, bodies, spaces, and materialities.
Structured around three thematic parts, the book begins by examining how interactions between babies, books, and caregivers are shaped by discursive and embodied dynamics. The second part turns to the children’s section of the public library, analysing how spatial and institutional conditions support or constrain infant reading practices. The third part broadens the scope, focusing on how attachment discourses circulate in literacy campaigns and how the norms surrounding “good parenting” are interpreted and challenged by mothers in online forums.
Combining ethnographic methods with discourse-analytical and posthumanist perspectives, this book offers new insights into the complex and affective practices that constitute reading with babies. It will be of interest to researchers and practitioners in library and information science, childhood studies, education, literacy studies, and cultural policy.
Academic co-ordinator is Anna Lundh, Docent, Senior Lecturer, University of Borås, ORCID: https://orcid.org/0000-0002-4178-0563.42000Open Access01000302https://storage.googleapis.com/rua-krit/files/media/cover_images/7aa4f883-f526-4e3c-a7a0-e5b1b78e4a68.jpg1030610.22188/kriterium.69.aCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101Det uteblivna biblioteksbesöket1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access2030610.22188/kriterium.69.bCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101Röra vid böcker1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access3030610.22188/kriterium.69.cCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101Pekboksläsningens praktik1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access4030610.22188/kriterium.69.dCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101Röra sig bland böcker1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access5030610.22188/kriterium.69.eCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101Affekt i pekbokssektionen1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access6030610.22188/kriterium.69.fCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101Knyta an genom läsning1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access7030610.22188/kriterium.69.gCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101Läsfrämjande moderskap1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access8030610.22188/kriterium.69.hCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101När blir spädbarnsläsning till?1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access01URLhttps://www.makadambok.se/Makadam förlag01Makadam förlag01Publisher’s corporate websitehttps://kriterium.se02Publisher’s website for a specified workhttps://kriterium.se/books/m/10.22188/kriterium.69Göteborg & Stockholm040120251103The Author(s)02WORLD0615978-91-7655-548-4WORLD11Unknown20082025110308krit-119-m-15-978-91-7655-548-4030115978-91-7655-548-401internal-reference1190610.22188/kriterium.6900EBE10710Creative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/0101Röra vid böckerDiskursiva och materiella arrangemang kring bebisars boksamvaro1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe001810323User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Actor-network theory12Discourse analysis12Baby book reading12Materialities12Affect10SOC04700010SOC02600093JHB010110300ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)Under det senaste decenniet har läsfrämjande insatser alltmer kommit att inkludera spädbarn som målgrupp. Bibliotek anordnar sagostunder för de allra yngsta, barnhälsovården hänvisar nyblivna föräldrar till biblioteken, och olika organisationer uppmanar föräldrar att börja läsa högt redan under barnets första levnadsmånad. Trots detta intensifierade intresse är den forskningsbaserade kunskapen om dessa verksamheter ännu begränsad.
Denna bok undersöker fenomenet spädbarnsläsning genom ett brett fältarbete och en teoretisk ram inspirerad av diskursanalys och aktör-nätverksteori. Syftet är att analysera hur läsfrämjande praktiker riktade till spädbarn formas, förstås och praktiseras i olika sammanhang – och hur diskurser, kroppar, rum och materiella ting samverkar i dessa processer.
Boken är strukturerad i tre tematiska delar. Den första behandlar hur samspelet mellan bebis och bok förstås och praktiseras i läsfrämjande verksamheter. Den andra fokuserar på bibliotekets barnavdelning och de rörelser som detta rum både främjar och motarbetar. Den tredje vidgar perspektivet till hur anknytningsdiskurser och normer kring föräldraskap artikuleras i kampanjer och onlineforum.
Genom att kombinera etnografiska nedslag med diskursanalytiska och posthumanistiska perspektiv bidrar boken med ny kunskap om de komplexa praktiker som utgör spädbarnsläsning. Den vänder sig till forskare och professionella inom fält som biblioteks- och informationsvetenskap, pedagogik, barn- och ungdomsvetenskap samt kritiska studier av barndom, läsning och kulturpolitik.
***
In recent years, literacy promotion initiatives have increasingly turned their attention to the very youngest children. Libraries host storytimes for infants, child health centres direct new parents to reading resources, and various organizations encourage families to begin reading aloud from the child’s first month of life. Despite this growing engagement, research on these practices remains limited.
This book explores the emerging phenomenon of infant reading through extensive fieldwork and a theoretical framework informed by discourse theory and actor-network theory. It investigates how literacy practices aimed at babies are constructed, enacted, and negotiated across different contexts—highlighting the interplay of discourses, bodies, spaces, and materialities.
Structured around three thematic parts, the book begins by examining how interactions between babies, books, and caregivers are shaped by discursive and embodied dynamics. The second part turns to the children’s section of the public library, analysing how spatial and institutional conditions support or constrain infant reading practices. The third part broadens the scope, focusing on how attachment discourses circulate in literacy campaigns and how the norms surrounding “good parenting” are interpreted and challenged by mothers in online forums.
Combining ethnographic methods with discourse-analytical and posthumanist perspectives, this book offers new insights into the complex and affective practices that constitute reading with babies. It will be of interest to researchers and practitioners in library and information science, childhood studies, education, literacy studies, and cultural policy.
Academic co-ordinator is Anna Lundh, Docent, Senior Lecturer, University of Borås, ORCID: https://orcid.org/0000-0002-4178-0563.20400Det uteblivna biblioteksbesöket
Röra vid böcker
Pekboksläsningens praktik
Röra sig bland böcker
Affekt i pekbokssektionen
Knyta an genom läsning
Läsfrämjande moderskap
När blir spädbarnsläsning till?33000ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)Under det senaste decenniet har läsfrämjande insatser alltmer kommit att inkludera spädbarn som målgrupp. Bibliotek anordnar sagostunder för de allra yngsta, barnhälsovården hänvisar nyblivna föräldrar till biblioteken, och olika organisationer uppmanar föräldrar att börja läsa högt redan under barnets första levnadsmånad. Trots detta intensifierade intresse är den forskningsbaserade kunskapen om dessa verksamheter ännu begränsad.
Denna bok undersöker fenomenet spädbarnsläsning genom ett brett fältarbete och en teoretisk ram inspirerad av diskursanalys och aktör-nätverksteori. Syftet är att analysera hur läsfrämjande praktiker riktade till spädbarn formas, förstås och praktiseras i olika sammanhang – och hur diskurser, kroppar, rum och materiella ting samverkar i dessa processer.
Boken är strukturerad i tre tematiska delar. Den första behandlar hur samspelet mellan bebis och bok förstås och praktiseras i läsfrämjande verksamheter. Den andra fokuserar på bibliotekets barnavdelning och de rörelser som detta rum både främjar och motarbetar. Den tredje vidgar perspektivet till hur anknytningsdiskurser och normer kring föräldraskap artikuleras i kampanjer och onlineforum.
Genom att kombinera etnografiska nedslag med diskursanalytiska och posthumanistiska perspektiv bidrar boken med ny kunskap om de komplexa praktiker som utgör spädbarnsläsning. Den vänder sig till forskare och professionella inom fält som biblioteks- och informationsvetenskap, pedagogik, barn- och ungdomsvetenskap samt kritiska studier av barndom, läsning och kulturpolitik.
***
In recent years, literacy promotion initiatives have increasingly turned their attention to the very youngest children. Libraries host storytimes for infants, child health centres direct new parents to reading resources, and various organizations encourage families to begin reading aloud from the child’s first month of life. Despite this growing engagement, research on these practices remains limited.
This book explores the emerging phenomenon of infant reading through extensive fieldwork and a theoretical framework informed by discourse theory and actor-network theory. It investigates how literacy practices aimed at babies are constructed, enacted, and negotiated across different contexts—highlighting the interplay of discourses, bodies, spaces, and materialities.
Structured around three thematic parts, the book begins by examining how interactions between babies, books, and caregivers are shaped by discursive and embodied dynamics. The second part turns to the children’s section of the public library, analysing how spatial and institutional conditions support or constrain infant reading practices. The third part broadens the scope, focusing on how attachment discourses circulate in literacy campaigns and how the norms surrounding “good parenting” are interpreted and challenged by mothers in online forums.
Combining ethnographic methods with discourse-analytical and posthumanist perspectives, this book offers new insights into the complex and affective practices that constitute reading with babies. It will be of interest to researchers and practitioners in library and information science, childhood studies, education, literacy studies, and cultural policy.
Academic co-ordinator is Anna Lundh, Docent, Senior Lecturer, University of Borås, ORCID: https://orcid.org/0000-0002-4178-0563.42000Open Access01000302https://storage.googleapis.com/rua-krit/files/media/cover_images/7aa4f883-f526-4e3c-a7a0-e5b1b78e4a68.jpg1030610.22188/kriterium.69.aCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101Det uteblivna biblioteksbesöket1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access2030610.22188/kriterium.69.bCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101Röra vid böcker1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access3030610.22188/kriterium.69.cCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101Pekboksläsningens praktik1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access4030610.22188/kriterium.69.dCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101Röra sig bland böcker1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access5030610.22188/kriterium.69.eCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101Affekt i pekbokssektionen1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access6030610.22188/kriterium.69.fCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101Knyta an genom läsning1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access7030610.22188/kriterium.69.gCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101Läsfrämjande moderskap1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access8030610.22188/kriterium.69.hCreative Commons Attribution (CC BY)02http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Chapter0101När blir spädbarnsläsning till?1A01210009-0000-2403-4617Sara AnderssonSaraAndersson40https://ror.org/0257kt353Department of Social and Behavioural Studies, University WestSara Andersson är lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har en masterexamen i sociologi och disputerade i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet 2020 med en avhandling som undersökte hur läsande flickor har konstruerats i läsundersökningar från tidigt 1900-tal till idag. Efter disputationen har hon bland annat bedrivit postdoktoral forskning vid Stockholms universitet. I sitt nuvarande arbete fokuserar hon på yngre barns möten med böcker, med särskilt intresse för sociologiska och barndomsgeografiska perspektiv på läsning och boksamvaro.01swe23User DefinedSociology23User DefinedChild and youth studies23User DefinedSociology of literature12Affect12Actor-network theory12Discourse analysis12Materialities12Baby book reading12000Open Access01URLhttps://www.makadambok.se/Makadam förlag01Makadam förlag01Publisher’s corporate websitehttps://kriterium.se02Publisher’s website for a specified workhttps://kriterium.se/books/m/10.22188/kriterium.69Göteborg & Stockholm040120251103The Author(s)02WORLD0615978-91-7061-548-1WORLD11Unknown36Supplier’s website for a specified workhttps://kriterium.se29Supplier’s website: download the titlehttps://kriterium.se/books/119/files/631ed0a8-f8d0-4f19-8418-26ad15f3240b.pdf20082025110301